Hästeri igen

Jag tappade lite gnistan gällande riddagboken när stipendiet gick ut, vilket jag har fått påpekat för mig så here we go! :) Dagens ridlektion.

Jag sitter här och väntar på att medlet i mitt hår ska verka innan jag hoppar in i duschen medan jag förmodligen förgäves försöker stretcha det nedre muskelfästet på mitt högra lår genom att sträcka benet under skrivbordet. Jag har varit på ridlektion. Första gången på länge faktiskt. Jag avbokar ju alla hopplektioner som det är, sen så var det ingen i påsk och innan dess så hade jag för mycket att göra någon gång oxå. Det är synd. Jag har gett upp tanken på yoga (den tanken gick så långt att jag anmälde mig till en kurs som börjar på onsdag. Jag fick 'avboka' hela grejen via mail. pinsamt?) den här terminen med tanke på hur mycket jag har att göra men fasen heller att jag ska göra det samma med ridningen!

Sedan lillasyster och jag började rida ihop den här terminen så har jag suttit på diverse hästar. Mesk, Zapata, Guinea Green ('GG') och Verona bland andra. Mesk är stel och svårstartad. Av någon anledning lyckades jag alltid bäst med honom de sista minuterna när vi skulle avsluta hästarna, komiskt nog. Maken till trög häst säger jag bara, och hörnpasseringarna ska vi inte tala om. Sedan hade jag en trevlig lektion på veteranen Zapata. Det är otroligt inspirerande att känna att hästen gör rätt bara jag gör det. Inte för att det gick särskilt bra, jag minns att jag just den lektionen verkligen kände att jag inte har nån riktigt bra kemi med ridläraren. Jag hade en nervös markarbeteslektion på stadiga GG, han gick (som alltid) som en klocka och jag gjorde nästan alla övningarna trots att jag var skraj. Någon gång ska jag berätta mer om varför jag blir nervös av bommar, sockerbitar och hinderstöd. Jag hade en intressant lektion på stoooora känsliga Verona som var så otroooligt stel i ena sidan och jättefin i andra. Öppna och sluta är inte helt lätt (och sluta har jag aldrig varit särskilt haj på) när inte ställningen är som den borde men jag fick fasen kramp under mina försök att böja hennes högersida.

Idag hamnade jag på Milton, och gudars skymning vad ridläraren körde med oss. Vi skulle testa att fatta och rida förvänd galopp och av någon anledning så var vi bara fyra stycken så det var så gott som privatlektion. Vi travjobbade riktigt ordentligt första halvan av lektionen och jag som precis blivit frisk från min förkylning blev ju helt slut och genomsvettig. Jag har för övrigt varit lite negativt inställd till Milton sedan förra terminen när han var som en krutdurk på fyra ben för han var så rädd för skynket i dubbelmanegen. Men det gick faktiskt bra idag! Han har enligt ridläraren blivit mycket bättre för det första, och sedan så är vi ju ensamma i ridhuset som sista lektion för dagen så vi kan dra undan skynket utan att störa någon. Han hoppade till när Montana gjorde en av sina berömda brallar men jag satt kvar utan problem :) Okej, jag är lite stolt över mig själv ;) Sammanfattningsvis kan man säga att det var lite som att sitta på en jättestor men rätt tunn Zapata. När jag gjorde rätt så gjorde Milton oxå det. Han hade en sjukt kantig galopp även när den var rättvänd och jag kunde inte sitta ner i traven för fem öre (att det ska behöva ta så himla lång tid att öva upp igen?!) men jag lyckades rida ihop honom ett halvt varv eller en volt eller så i taget och då kände jag verkligen skillnad. Det enda som var lite jobbigt var att han laddade rätt bra inför den förvända galoppfattningen utefter hörnlinjen ner mot den extralånga långsidan så det blev mycket volter och inte så mycket fattningar för min del. Han är lite festlig oxå, Milton, han har nämligen som specialitet att fatta förvänd galopp jättefint och sedan gör han ett spontant byte efter ett par steg. :) Knäpp häst. Så resultatet av det är att jag har 'gjort' mitt första galoppombyte. Det kändes lite coolt ändå, det var den bästa fattningen av dom jag gjorde och efter två steg så bara guppade han till och galoppen blev SÅ mycket jämnare. Det är nog första gången jag har fått till en riktig förvänd fattning för övrigt. Kanske finns det hopp även för mig :)

Nu måste jag verkligen duscha innan klockan blir för mycket. Det känns lite konstigt, men idag avslutade jag arbetet med enkätundersökningen bland arkeologstudenterna och jag började dessutom den nya landskapskursen på samma dag. Från Uppsats, enkät och praktik till uppsats, landskapskurs och jobbsök. Undrar vilket som i längden visar sig vara jobbigast... Men jag börjar åtminstone inte förrän kl 10 imorron :)

en 25-årshelg är till ända

Jag har haft en helt grym helg! Fredagen var den sista praktikdagen för den här omgången (kommer ju två veckor till i maj) och jag hade bakat kladdkaka till hela SAU. Det blev ett avskedsfika som hette duga och jag fick så mycket presenter att jag nästan skämdes! Dom är så himla söta! Så nu behöver jag en till bokhylla. I fredags kom också äldsta kompisen J hit och tillsammans gick vi på fredamiddag på nationen. Fyllan var välbehövd och sällskapet mycket bra. Sent blev det också..

På lördagsmorgonen var jag riktigt riktigt bakfull men lyckades ändå rulla ur sängen vid niotiden (att jag var vaken är inget konstigt, jag kan sällan sova på bakfyllan. 3,5 timmars sömn fick jag.) så att J och jag kunde göra i ordning ett frukostbord till hjärtat som fyllde 25! Vi lyckades till och med sjunga en vers på ja må han leva med våra raspiga dagen-efter-röster. Grattis igen älskling! Han hade bett om att få en lugn födelsedag eftersom det är så mycket plugg just nu, så det var precis vad han fick. Vi åt frukost (eller ja, rent tekniskt så åt dom frukost medan jag låg i sängen och tittade på) medan hjärtat öppnade kuvert, åt frukost, drack kaffe och åt moccabakelse. Mitt bidrag var flygbiljetter till Tallinn, en bedrift jag för övrigt är otroligt stolt över att jag klarade av att boka via internet nästan helt själv! Jag bara älskar att ge presenter! Sedan när alla utom jag var mätta och belåtna så gick J och jag och lade oss och sov ett par timmar till, för att sedan dra ut på stan på månadens shoppingrunda. Jag lyckades till och med äta lite bröd i inledningen och sedan rundade vi av med lite cola och en bagel på waynes coffee. Sedan umgicks vi hemma en stund medan hjärtat fick rå sig själv. På kvällen sedan gick vi och åt pizza på en av våra nya favoritrestauranger. Gudomligt med en riktig italiensk pizza som avslutning på en sån bakfylledag. J och jag försökte sedan titta på Stardust (min nya älsklingsfilm!) men det gick lite sådär. J höll på att somna hela tiden ;) En tidig kväll blev det för oss båda medan hjärtat satt uppe och pluggade till sent. Stackars.

Idag hade vi varnat för att det skulle bli en överaskning mitt på dagen men inte sagt mer än så till hjärtat, så vi sov rätt länge och traskade sedan ner till Hotell Clarion där jag i hemlighet hade bokat bord på hotellbrunch till oss och nästan alla hjärtats kompisar som var i stan. 13 personer blev vi och det var en helt fantastisk tillställning! Maten var fantastisk och sällskapet var så blandat det kunde vara tror jag! Det kändes som om alla hade trevligt och hjärtat var helt överväldigad :) När klockan närmade sig tre hade folk börjat droppa av, bland annat J som skulle ta tåget hem till Varberg igen. Jag erkänner att jag är nöjd med mig själv, särskilt som hjärtat har upprepat hela eftermiddagen vilken grym födelsedag han har fått! Det enda jag ångrar är att jag har glömt bort kameran precis heela tiden...

Och bara som grädde på moset så ringde undulatuppfödaren jag står i kö hos för mammas och pappas räkning och berättade att hon hade två små undulatflickor som var tänkta till oss. En australbrokig himmelsblå gulmaskad och en australbrokig ljusgrön opalin. I mitt huvud heter dom redan Plupp och Kiwi men i ärlighetens namn har mamma och pappa inte bestämt om dom vill ha dom ännu. Jag vill! Jag hade så otroligt gärna tagit dom!

Och apropå det, häromveckan var det riktigt jobbigt när jag min ovana trogen satt och tittade på pinchervalpar. För första gången läste jag om en liten otingad 8-veckors pinchervalp som var till salu i stockholmsområdet. Annars är dom ju alltid tingade sedan länge och då vet man liksom att det inte finns någon chans. Men gudars skymning alltså. Ge mig... Ge mig husdjur NU god damnit!

Jag säger bara det!

Alltså, det kommer bli så himla bra! Helt perfekt! xD Och idag kommer J. Sista dagen på praktiken (hej sovmorron hädanefter..) Ja gudars skymning...!

Testing, testing..

Jag sitter just nu och gör något av det mest hands-on och samtidigt det mest hjärndödande jag någonsin gjort, hela dagarna. Iförrgår, igår och idag och förmodligen imorron oxå är det fosfattester som gäller. Det är ett ganska precist arbete som kräver att man gör exakt likadant för varje nytt prov men sen så ingår det oxå en hel del väntmoment som är extremt sövande i längden. Sammantaget blir det en fosfatkartering som jag är hemskt nyfiken på men den är en bit bort just nu. Varje prov kräver följande steg:

ett kryddmått jord lägges i ett stycke provglas
tio milliliter vatten på det (det finns en hjälplinje)
tio droppar reagens där i (svavelsyra)
skakas i två minuter (för hand, av mig)
låt sedan stå stilla i fem minuter (det är på dessa pauser jag springer ut till datorn, för att hålla mig vaken alltså. musik räcker inte. igår läste jag en kursbok i fyraminutersetapper)
doppa provstickan i ca 2 sekunder samtidigt som knappen på mackapären tryckes ned så att den räknar ner de 90 sekunderna stickan behöver vänta
när det är fem sekunder kvar piper mackapären och då måste man sätta in stickan i mätspåret innan tiden är ute
slutligen för man protokoll över detta

Det låter kanske avancerat men tro mig, det var roligt kanske dom första 20 gångerna. Nu är jag uppe i närmare sjuttio prover. Och än är det inte slut. 20 prover kvar! När jag efter lite experimenterande kom på hur man kan göra allt som behöver göras (sköjningar, mätningar osv) inom pauserna så att det bara är att köra prov på prov på prov så hinner jag med 6-7 prover per timme. Med tanke på att man schabblar till det på ett eller ett par prover varje dag så hinns det med i runda slängar 40 prover på en heldag. Men sen är man slut i både axlar och nacke (trots att jag har en bra stol) och huvud, och så tänker man allt i minuter och sekunder.

Låter det kul? Jag lär ju kunna göra dom här testerna i sömnen sedan, så på det viset är det nyttigt... :)

Mycket av min vakna tid går annars åt till den här undersökningen jag har tagit på mig helt frivilligt. Jag är med i institutionens grundutbildningsråd, som studentrepresentant. En ny grundutbildning ska tas fram till i höst och jag ska ta vara på studenternas intressen i det. Men för att kunna säga något om vad studenterna tycker så måste jag undersöka saken och det ska jag göra med en enkätundersökning som alla arkeologistudenter på samtliga nivåer ska få svara på. Enkäten är i det närmaste klar, ska bara få klartecken från resten av studentrepresentanterna oxå. Sedan börjar den gå ut imorgon bland masterstudenterna. Allt som allt ska den vara sammanställd och klar tills den 31/3 då vi har nästa GU-möte. Varför känns det som om jag har tagit på mig för mycket den här terminen? Just nu är det GIS-kurs, uppsats, praktik och enkätundersökning samtidigt. Men efter mars är det istället uppsats, GIS-kurs och landskapskurs. Utanpå allt detta kommer dels seniors på nationen och så de vanliga styrelsemötena på institutionen, båda ungefär ett i månaden, samt ENES, doktorandseminarierna och uppsatsstödjande men de sista tre i listan kräver egentligen inget av mig förutom att jag är där och lyssnar. Kombination av att sitta av närvaron och networking liksom.

Som om inte allt det var nog så har Froudenqwisth ('frodenkvist') bestämt sig för att blomma. Har du någonsin sett en garderobsblomma som blommar? Den sticker mig liksom i ögat så fort jag tittar mot fönstret, och går hemma under benämningen 'the brain-penis' eftersom den ser ut som ett manligt könsorgan av hjärnsubstans. Är det verkligen så himla charmerande? Ska inte blommor vara fina att titta på? xD

Äsch, jag antar att jag borde summera dagen i mitt excelblad nu, inte här. Vi ses på buffen?

Helt hastigt och lustigt har jag gått och blivit med cykel... så kan det gå en söndag i mars.