Äntligen.

Jag har vetat om det i flera månader, men även om nedräkningen inte började på riktigt förrän för ett par veckor sedan så är detta dagen D. Idag var sista dagen då min oerhört tålamodsprövande och fullständigt galet felplacerade kollega J jobbade på förvaltningsrättens arkiv!

Ni vet hur det är ibland? När man träffar någon man bara absolut inte funkar tillsammans med? Tänk er att denna någon inte bara automatiskt stryker dig riktigt jävla mothårs så fort han öppnar munnen, utan dessutom luktar illa - såpass illa att det sprider sig i hela det gemensamma arbetsrummet och ögonen tåras när ni åker i samma hiss. Lägg därefter till att denna någon inte har någon respekt för arbetet ni tillsammans ska utföra, att han är arbetsskygg, slarvig och medvetet skiter i även de simplaste rutiner och regler och freestylar när det gäller riktigt viktiga saker. Trots att chefen och även chefens chef har haft många samtal med honom om allt detta, helt utan reaktion eller ens en tillstymmelse till förändring.

Varje gång ett fel uppdagas, tänker jag automatiskt att det är hans fel. Sedan tänker jag att jag är orättvis, det kan faktiskt vara vem som helst av oss. Och sen kollar vi upp det, och så är det han. I 99 fall av 100. Om och om och om igen...!

Jag är förmodligen en dålig människa, men jag vet inte om ni för står hur mycket jag har sett fram emot den här dagen. Jag är så lättad! När jag går till jobbet nästa gång slipper jag se honom sitta och rulla tummarna hela dagen medan resten av oss hjälps åt för att allt som behöver göras ska bli gjort så snabbt och bra som möjligt. Jag slipper undra varför han gick iväg och när han ska komma tillbaka. Jag slipper kontrollera om hans telefon är på när den ska vara det. Slipper upptäcka fler fel som han ignorerar fullständigt när jag konfronterar honom. Slipper höra hans intelligensbefriade kommentarer och hans falska sjungande.

Det ska bli en fröjd.

Det var så nära!

Det var såå nära att bli en riktigt bra dag! Den sista, precis innan ljuset i slutet av tunneln. Slutade tidigare. Hann med tåget. Uppsala var fint. Intervjun kändes bra. Efterföljande dansträning var bra. Skjuts till stationen efteråt. Om jag bara kunde ha fått komma hem i god tid så att jag hann ta lite kväll oxå. Men nej.

Trafikverket har just nu problem med sina signalsystem, vilket innebär att dom inte vet vart alla tågen är. Så alla tåg får stå still tills det är fixat igen. Vi har sakta rullat fram till Ulriksdal men här står vi fast sedan 15 minuter och än anas ingen lösning.

Till råga på allt tror jag att jag har fått urinvägsinfektion. Toppen.

Lite splittrad, någon?

Jag har så himla mycket i mitt huvud just nu att jag knappt vet vad jag heter, än mindre vad jag ska fokusera på. Det har varit ganska tyst på bloggen den senaste månaden av denna anledning. Jag vill bara att det ska bli juni så att allt är klart och över...! Så att jag får tillbaka min hjärna igen!

Dels har jag blivit kallad till intervju för doktorandtjänsten (och tvingats dra en vit lögn på jobbet eftersom jag inte vill att chefen ska veta att jag sökt.. känns oerhört jobbigt!). den är på måndag och jag tror faktiskt inte att jag har fattat det ännu. hur förbereder man sig på en sån?

Dels är det lägenhetscirkusen. idag ska vi på två extrainsatta förhandsvisningar, på två lägenheter som båda verkar jättejättebra men förstås har lite skillnader. orkar inte ens gå in på vad de består av längre. på söndag ska vi gå på minst en ordinarievisning. och varje kväll pratar vi bara om alla dessa jäkla lägenheter, oftast utan att komma fram till något. det tar enormt mycket energi.

Dels är maj dansmånadernas dansmånad. jag hade dubbla tiktaalikträningar och ett uppträdande förra veckan, och nuvarande vecka är det två genrep och två uppträdanden till. det blir mycket musik som ska lyssnas in och många set som ska förberedas mentalt.

Dels har jag fått ett oerhört rart mail från en brittisk arkeolog, som erbjuder mig att skriva en artikel om svensk klangstensforskning till tidskriften Time & Mind - deadline början av juli. jag kan inte bestämma mig för om jag ska köra eller ej och gör lite försiktiga efterforskningar om vad som hänt på området sedan jag skrev om det senast - vilket var 2008.

Dels är det islandsresan vars förberedelser fortsätter. min shoppinglista är vad jag kan komma på på rak arm nu nere i följande planer:
-ridskor (hööksbesök med J är bestämt, bara tidpunkten saknas)
-ridvantar/-handskar (gärna vind- och regnmotståndiga)
-ofodrad softshelljacka
Måste plocka fram ridbyxorna från källaren och se om jag fortfarande kan ha dom. Kan jag det behöver de kemtvättas. Kan jag inte det måste jag leta nya när vi går på hööks. Bör förmodligen också kema shortshapsen om jag ska ta med dom. Dessutom är en turridning här i stan (för att väcka muskler och minne) inbokad den 9 juni, tillsammans med J och en kollega och hennes vän.

Herregud jag blir snurrig bara av att läsa igenom det. Det allra mesta är ju roliga grejer, det är liksom bara allt på en gång! Brain overload.

Så om ni inte hör av mig här på ett par veckor så vet ni varför.

Tajming!

Inför den åstundande Islandsresan har jag en lista på saker som behöver införskaffas. En del är fortfarande lite oklara och en del behöver researchas osv, men på det stora hela har jag en lista. Den består av kläder. Idag kan jag stryka två saker från den!

1 st underställströja av tunnare modell
1 st underställsbralla av tunnare modell

Det var nämligen så att jag för ovanlighetens skull mötte hjärtat på Hötorget efter jobbet för att vi skulle käka middag ihop, och så sprang jag på en total utförsäljning på Intersport. Jag vet ju att just underställ kan gå på i stort sett hur mycket pengar som helst om man vill ha ull och lite kvalitet så jag tänkte varför inte? Kolla kan man ju, och om hela butiken har 20-70% rea så kan man kanske göra ett klipp också om man har tur.

Och för en jävla gångs skull hade jag det! Jag som aldrig hittar något på rea fick idag med mig ett par supertunna och extremt rörelsevänliga brallor och en underställströja i merinoull från ingen mindre än Kari Traa. :D För sammanlagt 518 riksdaler! För en gångs skull hade jag tur på rean!

Saga Roundneck i Merinoull från Kari Traa!
Färgen heter Tulip.



Pants Long Evolution Light från Odlo

Om man efterhandsdumsurfar runt på styckpris på plaggen så GÅR det att beställa tröjan för lite billigare än vad jag gav för den, men byxorna var flera hundralappar dyrare så rent tekniskt ser jag det som att jag köpt ett set som kostade 260 kronor per del och då blir det ett bra köp! :D

Vet ni en sak som är jobbigt med att vara post-operativ?

Fantomklådan. Ni vet. Som i fantomsmärtor i amputerade kroppsdelar, fast ändå inte?

Inse hur vansinnesfrustrationen när det kliar som satan i/på örat-som-finns-men-ändå-inte och man sedan inte känner ett jota när man försöker åtgärda problemet...!

IT'S SO FLUFFY I'M GONNA DIE!

Min nya kjol har anlänt. Den tog god tid på sig. Först var det tjaffs om fraktkostnaden och hur man skulle lägga beställningen. Sen tog det enormt lång tid (drygt 6 veckor) innan den levererades. Och jävla satans UPS lämnade en gul lapp i min brevlåda i förrgår där det stod "Vi har försökt nå dig för leverans. Eftersom du inte var anträffbar när vi kom hit oannonserade klockan 11 i förmiddags har paketet levererats till en random person i din trappuppgång. F U!"

Mer eller mindre så i alla fall. Jag har aldrig någonsin hört talas om att detta har hänt någon annan, att dom lämnar paketet till en granne alltså, och blev fullkomligt skogstokig. Fråga hjärtat! Och eftersom jag inte kom hem förrän sent på grund av uppsalaträning, så kunde jag inte gå och ringa på hos grannen heller. Och igår var det ju lektion på sfr så då kom jag också hem sent. Därför bad jag hjärtat att plinga på grannen efter jobbet, medan jag ringde till UPS för att ge dom a piece of my mind.

Dessvärre föll det platt och var mycket otillfredsställande. Telefonisten förklarade lugnt att det står reglerat i avtalet dom har med avsändaren och på min fråga om vad som händer om min granne försnillar mitt efterlängtade paket så svarade hon att UPS i sådant fall får utreda vad som hänt. Det var inte mycket jag kunde göra mer än att säga att jag tyckte det var uruselt, och så var det med det.

Men sen när jag kom hem igår låg den och väntade på mig på hallbordet! Inuti tre separata emballage låg hon..!

Parantes: Jag kanske måste förtydliga för alla icke-ats:are som läser min blogg att det finns kjolar, och så finns det kjolar, och så finns det aishwarya. "Kjolar" är vanliga enfärgade bomullskjolar som kanske inte är jättestora i omkrets - fullt funktionella men inte särskilt upphetsande. "Kjolar" innebär de riktigt stora bomullskjolarna, flerfärgade dipdyes, jaipurs och liknande - alltså lite mer exalterande och effektfullt. "Aishwarya" är en klass för sig. De är enorma i omkrets (25 yards) och vävda i fjäderlätt indisk bomull med dubbla varpar så att tyget skiftar i flera färger. Sätt en kontrasterande sari trim border kring fållen och du får perfektion. Andra kjolar är fina, snygga eller stiliga. En aishwarya är vacker. Mesmerizing liksom. Min kjolgarderob består just nu av två kjolar (som är planerade att bytas ut allt eftersom), fem kjolar och en aishwarya. Slut parantes.

Jag valde en aishwarya i färgen 'marvellous maroon'. Kontrastkanten går i grönt och guld. På bilden på hemsidan syns varken färgen eller skiftningarna särskilt bra så det var en chansning, men det var också den färgen som skulle komplettera min kjolgarderob bäst. Jag dras vanligen till grönt och blått och turkost (min lila jaipur är undantaget som bekräftar regeln) och det blir ju gärna lite enformigt i längden. Maroon således.

Det bör tilläggas också att den första aishwaryan jag träffade, en mörkblå som skiftar helt magiskt i grönt och turkost, är fantastisk. Jag har velat ha en since I first laid eyes on it, vilket var för mer än ett år sedan. Den andra jag såg var lite mer nyligen och beställd som röd, men var snarare tegelfärgad och saknade nästan skiftningarna helt, så man kan väl säga att jag var lite nervös när jag lade beställningen.

Men hon var fantastisk. ÄR fantastisk. Lite skrynklig efter resan men fullständigt breathtaking ändå! Jag blir inte klok på färgen men jag älskar den. Beroende på ljus ser hon vinröd/brunröd/djupröd ut  och även om skiftningarna är lite mer diskreta än på den blå så är det ingen som helst tvekan om att dom är där. Näst intill metalliska och generellt i mörkare toner, men ibland tycker jag mig se svagt lila och röda toner också. Som sagt.  Jag kan titta på henne hur länge som helst..! :D

Queen of skirts!

 

åter till trivialiteterna

Det har varit alldeles för mycket ångest på den här bloggen på sistone, så jag tänkte det kunde vara läge att återgå till trivialiteterna igen. Har länge tänkt att jag ska recensera min nya deo och idag är en lika bra dag som någon. Eftersom jag inte har någon tagg för 'skönhet' eller liknande så får det bli en sminktagg för att det ska finnas någon slags chans att hitta det igen.

För första gången på jag vet inte hur länge är jag dessutom helt ledig en lördag och min enda plan för imorgon är en visning i Sumpan. Det är så oerhört skönt (och dessutom garanterat den sista helgen i maj som det är så med tanke på alla upprträdanden och besök som ska ske den här månaden, så det är bara att njuta till max)! Jag har även, vid tillfället ovetandes, deltagit i den något suspekta World Naked Gardening Day i och med att jag vattnade orkidéerna spritt språngandes imorse, så nu vet ni det också!

Men.

Jag har under hela vintern haft problem med torrhet i hyn. Fick torrfläckar i ansiktet som jag efter ganska lång tid lyckades mota bort. Sen fick jag reaktion i armhålorna, de började klia något förjordiskt och jag fick något som liknade torrfläckar även där. Det var inte så roligt, så trots att jag på alla andra sätt varit mer än nöjd med Rexonas Biorythm Roll-On, började jag googla och höra mig för om irriterade armhålor och fick veta att man kan vara känslig mot aluminium som finns i någon form i nästan alla deodoranter idag. Man kan vilja ha aluminiumfri deo av alla möjliga anledningar, men min var alltså för att slippa klåda och irritation. Värt att testa liksom.

Så jag läste på lite till och fick veta att Vichy ska ha en aluminiumfri roll-ondeo som många är oerhört nöjda med. Sen hittade jag inte den på ett enda apotek och blev lite desperat och tog en annan istället. Alu-fri som alu-fri, right?

Jag har nu använt La Roche-Posay's 24 hour Physiological Deodorant för känslig hy, som är både alkohol- paraben- och aluminiumfri, i snart två månader. Den är nästintill oparfymerad men den svaga doft som finns är ändå fräsch tycker jag. Mina armhålor kliar inte längre och torrfläckarna är nästan borta. Däremot står det på att den ska motverka både fukt och lukt och det kan jag inte direkt påstå att jag håller med om. Faktum är att dess fuktmotverkande egenskaper inte verkar funka på mig över huvud taget. Å andra sidan kan jag överleva det utan större problem så länge jag slipper svettlukt.

Men det gör jag inte. Med min gamla deo kunde jag ofta använda samma tröja två gånger innan jag slängde den i tvätten (inom rimliga vardagliga gränser förstås, det var en bra deo - inget mirakel), och jag luktade mycket sällan svett under armarna trots att jag inte har för vana att duscha varje dag. Betänk att jag säger detta efter många år av återkommande påfrestande testperioder som inkluderar en veckas vandring (utan dusch) på kungsleden, med mera. 

Med La Roche-Posays deo har jag blivit tvungen att börja tvätta armhålorna med tvål och vatten varje morgon innan applicering och sedan har jag luktat svett till lunch ungefär. Har även testat dubbel applicering med torktid emellan utan förbättrat resultat. Applicering på icke nyrengjorda armhålor ger extremt begränsad eller ingen effekt över huvud taget såvitt jag har kunnat avgöra. Och efter en vanlig arbetsdag luktar tröjan ofta mer (!) än vad armhålorna gör, hur nu det går ihop. Och egentligen spelar det ju ingen roll varför det blir så - oavsett vilket så luktar jag svett.

Sammantaget är jag missnöjd och besviken på La Roche-Posay. Jag hade hoppats att man inte skulle behöva gå ner i effekt för att slippa klådan, men det verkar som att det var önsketänkande. Jag kommer inte köpa den här deon igen, utan kanske försöka beställa den där från Vichy från internet istället. Många verkar vara nöjda med den. Det blir mycket dyrare än att köra på min gamla hederliga Rexonadeo som finns att hämta hem från matbutiken, men vad gör man? Om inte den heller funkar får jag försöka mig på Rexonas Sensitiveserie och hoppas att det räcker. Jag är generellt väldigt för skönhetsprodukter och kroppsvård som väljer bort skadliga kemikalier (aluminiumet blockerar svettkörtlarna eller något i den stilen, alltså inte så bra egentligen), men om det ska innebära att jag går runt och luktar svett hela tiden vetefan om jag är så principfast i just det här fallet.