
Mitt djurvårdarhjärta blir så ledset ibland, både vad gäller husdjur, djurparksdjur och vilda arter. Inte minst blir jag ledsen på okunskap och ren ovilja att läsa på. De senaste veckorna har det varit en hel del löpsedlar angående den historiska vargjakten. Jag kan inte påstå att jag har hållit mig direkt uppdaterad, men jag är väldigt intresserad av de svenska större rovdjuren och förhållandet mellan dem och samhället. Att det finns så mycket varg att experterna anser att det behövs skjutas av ett antal individer är väl egentligen positivt i sig antar jag, även om jag rent principiellt har lite svårt för jakt på djur som inte kan ätas. Jag har också full förståelse för att det
är konflikter mellan varg och människa i områden där de samsas. Enligt
Skandulvs hemsida dödar varg jakthundar, konkurerar med jägare om klövvilt och gör skada på tamren och husdjur som nöt och får. Det skall absolut inte förnekas. Det är inte bara synd om vargarna. Men det är onekligen riktigt jävla trist att det anses nödvändigt att skjuta av så många individer i en stam som har så liten genetisk variation.
Det jag inte förstår är gemene mans rädsla för varg, en rädsla som i många fall övergått i något som liknar varghat. Människor som aldrig haft problem med eller ens kontakt med varg, människor som bara rent instinktivt tycker att de borde utrotas; ju fler som skjuts desto bättre. För att vargar är
farliga.

Det som i helgen hände i
Skånes djurpark är inget mindre än än en tragedi och på sätt och vis kunde det inte ha hänt vid en värre tidpunkt. Just nu, när 'varghatare' har som mest vatten på sin kvarn, inte minst tack vare var och varannan svenssons tendens att inte ta reda på fakta om jakten utan välja att se det de vill se. 'Vargar skjuts. Det finns visst anledning att vara rädd för dom.' Vid just den tidpunkten blir skånes djurpark tvugna att avliva hela sin vargflock.
(Parantes: är du rädd för älg och rådjur också, kan jag inte låta bli att undra? Det jagas väldigt mycket mer klövvilt i sverige varje år än det jagas rovdjur. Ska samma resonemang föras gällande klövviltet så finns det ju ingen annan slutsats än att de är mycket farliga djur eftersom man måste skjuta så många.)
Jag tycker det är positivt att flera av tidningarna har valt att i sin webbupplaga hänvisa till djurförmannen på djurparken, som noggrannt uttalat att
djurparken tömdes på besökare på grund av att det troligen skulle förekomma skarpa skott i parken, inte för att de förrymda vargarna var farliga för människorna. Jag kan inte annat än beklaga skånes djurparks förlust, och jag vet av erfarenhet att man ska lita på djurparkspersonal när det gäller deras skyddslingar. Hade det funnits något annat fungerande alternativ så hade de garanterat försökt det först.
Men jag kan inte låta bli att vara orolig för vad detta kommer ha för effekt på varghatet i sverige, och propagerar å det starkaste för att man studerar trovärdiga källor innan man uttalar sig om den farliga vargen. Vargar är skygga djur, även när de vuxit upp i hägn. De är inte blodtörstiga av naturen, men de
är nyfikna och intelligenta. Och dom är förstås inte heller garanterat ofarliga. Stora däggdjur är inte garanterat ofarliga ens som husdjur. Varje år skadas eller dödas människor i sverige av närkontakt med älgar, kvigor, tjurar, renar, kronhjortar och hundar. Varje år dör några personer av getingstick och minst en av huggormsbett. Senast en varg dödade en människa i sverige var
1821, men det väljer de allra flesta varghatare att bortse från om de ens brytt sig om att ta reda på det.
Seriöst människor. Är det något du ska vara instinktivt rädd eller orolig för i de svenska skogarna så är det
björn. Och även där skadar det inte att läsa på ordentligt innan man uttalar sig.